Senast uppdaterad:
Arbetslösheten bland utrikes födda är högre än bland inrikes födda. Det beror bland annat på att utbildningsnivån generellt sett är lägre i gruppen, samt att det tar tid att etablera sig i ett nytt land om man kommit hit som flykting.
Enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar uppgick arbetslösheten bland utrikes födda till 16,2 procent år Bland inrikes födda var motsvarande siffra 5,7 procent. Gruppen innehåller dock folk från många olika världsdelar och beroende på hur man delar in den ser bilden väldigt olika ut. Till exempel är arbetslösheten relativt låg bland personer födda i Europa, Sydamerika och Nordamerika.
Däremot är arbetslösheten högre bland personer födda i Afrika och Asien – två världsdelar som det kommit många flyktingar från under senare år. Den relativt korta vistelsetiden i Sverige är en del av förklaringen bakom den högre arbetslösheten i de grupperna. I genomsnitt tar det cirka 8 år innan hälften av de som asylinvandrat kommit i arbete ( läs mer här ).
En annan faktor som spelar in är att utbildningsnivån generellt sett är lägre i gruppen utrikes födda. Precis som för inrikes födda är risken för arbetslöshet högre om man bara har en f
Invandrargrupperna med högst arbetslöshet
Stiftelsen The Global Village har fått statistik från Arbetsförmedlingen om hur arbetslösheten ser ut för de största invandrargrupperna. Det visar sig att människor som har rötter i Somalia, Eritrea, Etiopien, Syrien, Iran och Irak är starkt överrepresenterade.
— Av samtliga som var inskrivna på Arbetsförmedlingen i december är utrikesfödda, säger Ahmed Abdirahman, vd och grundare av stiftelsen.
Han understryker att av dessa utrikesfödda arbetslösa är runt 80 procent från länder utanför Europa, vilket gör att arbetslöshet och långtidsarbetslöshet är starkt förknippat med de sex stora invandrargrupperna.
— Vill man göra något åt saken ska man satsa där skon klämmer, säger han.
Visst är det känsligt att peka ut invandrargrupper, men också nödvändigt att ta reda på fakta, enligt Ahmed Abdirahman.
— Detta har inte gjorts tidigare.
Skolgång och krig
Han menar att det är viktigt att syna varje invandrargrupp när det gäller sådant som utbildningsbakgrund, samhällsstruktur och andra förutsättningar. Exempelvis somalierna kommer från 30 år av krig, och har ofta fått avbryta skolgången.
— Irakier däremot har
Invandrare i Sverige? Då är chansen att få jobb större än i övriga EU
Hur lång tid tar det innan invandrare får jobb? Hur många invandrare jobbar i Sverige? Och hur ser statistiken för invandrare och jobb ut? Det här är några av de vanligaste sökfraserna för "invandrare" och "jobb" på Google idag. Och så här säger statistiken.
Arbetssituationen varierar beroende på om man är född i Sverige eller i ett annat land, skriver Statistiska Centralbyrån (SCB). I en EU-undersökning har man jämfört inrikes och utrikes födda under i olika medlemsländer. Och det är stora skillnader mellan invandrare i Sverige och invandrare i andra EU-länder, enligt statistiken.
Högre sysselsättningsnivå i Sverige – såväl bland invandrare som inrikes födda
Rapporten visar bland annat att sysselsättningsnivån var högre bland inrikes födda, såväl i Sverige som i övriga EU. Även andelen sysselsatta som var utrikes födda var högre i Sverige än snittet i EU.
Samtidigt var också fler utrikes födda arbetslösa i både Sverige och EU. I Sverige var 18,4 procent av de arbetslösa utrikes födde och 4,4 procent inrikes födda.
Invandrare i Sverige fick jobb snabbare
Undersökningen visade
Utrikes föddas etablering på arbetsmarknaden
Lägre sysselsättning och högre arbetslöshet
Generellt är utrikes födda oftare arbetslösa och i lägre utsträckning sysselsatta än svenskfödda. Till följd av de utrikes föddas lägre arbetskraftsdeltagande är skillnaden i arbetslöshet något mindre än skillnaden i sysselsättning.
Flyktingar och flyktinganhöriga i Sverige erbjuds integrationsinsatser som i en internationell jämförelse är omfattande. Trots detta tar det i regel lång tid innan gruppen kommer i arbete (Forslund ; Engdahl och Liljeberg ).
Kontakten med arbetsmarknaden mätt som arbetsinkomst
Forslund () studerar flykting- och anhöriginvandrare som invandrat någon gång mellan och De visar att tre år efter invandring har ungefär 60 procent av de nyanlända haft någon förvärvsinkomst, men endast 30 procent har haft en mer stabil inkomst.
Engdahl och Liljeberg () ser liknande mönster. De studerar dem som kom till Sverige som flyktingar eller flyktinganhöriga – Ef
.