Steg 1: Utveckla din forskningsidé
Här kommer några förslag till vad du kan göra för att utveckla din idé:
- Tänk på dina intressen och styrkor, men även vilken kompetens du saknar för att genomföra ett projekt. Utifrån det blir det enklare att övertyga andra om ditt unika värde och att engagera samarbetspartners.
- Idéer till forskningsprojekt kommer ofta från tidigare projekt och personliga erfarenheter. Personlig reflektion leder ofta till betydande genombrott.
- Idéer genereras ofta i samband med möten eller samtal. Det är därför viktigt att utnyttja möjligheterna att prata med kollegor, närvara vid konferenser och sitta i paneler eller rådgivande organ.
- Bygg upp din kunskap om vad andra vill finansiera. Det blir allt vanligare med multidisciplinära forskningsprojekt och även samarbeten med aktörer utanför akademin. Nya samarbeten kan ge dig nya värdefulla perspektiv på din forskning. De bidrar ofta till utvecklingen av forskningsfronten och till ett bredare nätverk.
Ta del av de senaste framstegen inom forskning
En ny forskningsidé bör vara kopplad till aktuell kunskap och helst till de senaste resultaten inom ditt forskningsområde. Det är viktigt at
Vill du förstå hur du skapar bra idéer? Sätt på ugnen.
Gästbloggare &#; Magdalena Bibik, idéstrateg och expert på idégenerering.
I en värld av processer finns det en som vi ofta glömmer bort, eller inte prioriterar. Jag må vara partisk när jag hävdar att det är den viktigaste av alla processer som vi kommer i kontakt med, eftersom den ska mynna ut i en tjänst, ett koncept eller en produkt. Jag pratar om idégenereringsprocessen &#; vägen att gå från tanke till handling.
Idégenereringsprocessen påminner om bakning. Banal analogi kanske du tänker? Men har du väl tagit in jämförelsen sitter den i ryggmärgen. Varje gång du ser en kakform i ugnen kommer du hädanefter att tänka på idéer. Nämnde jag att jag arbetar med idépsykologi?
Införskaffa all kunskap
Vi inleder med den så kallade förberedelsefasen. Detta skede handlar inte specifikt om att skapa själva idén, utan snarare bidra till en informationsbank när det väl är dags för brainstorming. I denna fas införskaffar du all kunskap om branschen, kunden, konkurrenterna och trenderna.
När ni sedan ska idégenerera kan ni fatta beslut baserad på en gedigen förkunskap. Det är nu du lär dig att mjöl, socker och ägg behövs för
Idéarbete - fånga, behålla och utveckla dina kreativa idéer
Du har en idé, men kommer inte vidare. Eller: du saknar idéer och känner att du är okreativ, du kommer inte på nya saker, fastnar eller har svårt att se möjligheter. Jag skulle vilja påstå att alla dessa tillstånd förmodligen har en sak gemensamt: stress. Den här artikeln handlar om hur du kan tänka och göra för att gynna ditt kreativa idéarbete &#; få det att fortplanta sig och växa. Kreativitet är allas egendom, men du kan göra dig mer eller mindre mottaglig för den. Jag röstar för: gör dig mer mottaglig. Det kommer få dig att må bättre, helt enkelt.
Till att börja med kan vi enas om att kreativitet inte är något som är förunnat endast konstnärer av olika slag. Jag vill lyfta det faktumet gång på gång, för att det så ofta tolkas så. ”Jag kan inte måla &#; ergo är jag inte kreativ.”
För mig handlar inte kreativitet alls om det. Det handlar om frihet. Frihet att tänka utan påverkan, utan hinder, tänka förbi sina begränsningar, förbi alla lager som lagts på oss under alla våra år som levande personer. Hitta sin innersta längtan efter ett uttryck &#; vilket som helst.
Att vara öppen och fri i tanken &#; det är att
Metoder och tekniker för idégenerering
Det finns flera metoder och tekniker för idégenerering som är mycket värdefulla för innovationsarbetet inom en organisation. Dessa tekniker hjälper till att stimulera kreativitet, främja samarbeten och identifiera nya möjligheter. Här är några av de mest effektiva:
1. Brainstorming
Brainstorming är en klassisk teknik där deltagare fritt delar med sig av idéer utan att omedelbart kritisera eller utvärdera dem. Syftet är att generera så många idéer som möjligt.
Denna teknik är bra för att främja kreativitet och skapa en öppen miljö där alla idéer välkomnas. Det kan ofta leda till oväntade och innovativa lösningar.
2. Mind mapping
Mind mapping innebär att man visuellt organiserar idéer och koncept i ett diagram, där ett centralt tema grenar ut sig till olika underliggande idéer och associerade tankar.
Det hjälper deltagare att se kopplingar mellan olika idéer och främjar ett holistiskt och systematiskt tänkande. Det är särskilt användbart för att utforska komplexa problem.
3. SCAMPER
SCAMPER är en akronym som står för Substitute, Combine, Adapt, Modify, Put to another use, Eliminate, och Reverse. Det är en teknik som u
Dagens komplexa utmaningar inom affärsvärlden och många andra branscher kräver en ny typ av lösningar, vilket innebär att man inte kan fortsätta på exakt samma sätt som man alltid har gjort. Istället måste man börja tänka utanför lådan, så att säga. För att lyckas med att komma på nya, innovativa idéer så är det viktigt att man söker sig bortom sin bekväma zon där man hittills har opererat. För att komma igång så är det enklaste oftast att starta med en stor mängd idéer, små som stora, som man kan bygga vidare på och testa sig fram via.
Detta brukar kallas för brainstorming. Själva metoden brainstorming är en av flera idéer inom idéskapande, en aktivitet där man kommer fram till nya idéer som ofta äger rum i en kreativ process. Brainstorming hjälper till att generera tillräckligt många idéer som kan leda till en lösning på den utmaning som man står inför.
Brainstorming kan vara en effektiv metod för att, som sagt, komma på ett stort antal nya idéer men är också en populär metod för att den hjälper en att ta fram nya idéer väldigt snabbt, att skapa entusiasm bland medarbetarna, få igång personer som har fastnat i gamla tankegångar, öka samarbetet mellan kolleger, expandera