ALS - Symtom vid amyotrofisk lateralskleros
Det patienten märker vid ALS är en svaghet som börjar någonstans, ofta i en hand eller i en fot. I början förstår man inte vad det är. Det slår inte till plötsligt, utan successivt: man blir allt fumligare, tappar saker, snubblar till exempel över en mattkant.
När patienten känner av detta så räknar man med att ungefär 80 procent av nervcellerna redan har gått under. Sjukdomen börjar långt innan patienten känner av symtomen, kanske ett år före. Exakt när det börjar vet man inte, eftersom man inte vet orsaken till sjukdomen.
Sjukdomen kan till exempel också börja i svalget. Patienten får problem att tala, talar sluddrigare, talar mer nasalt, får svårt att svälja. Detta blir mer påtagligt med tiden, patienten kanske går ner i vikt, kan kanske fortfarande vara uppe och gå och röra sig, men får allt svårare att tala. Läs om att få diagnos.
Förlopp vid ALS
Oavsett i vilken form sjukdomen börjar, sprider sig en svaghet i kroppen. Försämringen sker gradvis och ofta i en jämn takt där muskelförtviningen slutligen påverkar andningen. Hos vissa patienter finns tendenser till kognitiv påverkan, en viss personlighetspåverkan som till exempe
Amyotrofisk lateral sklerose (ALS)
Hvad er amyotrofisk lateral sklerose (ALS)?
Amyotrofisk lateral sklerose (ALS) er en sygdom, som rammer de motoriske nerver (de nerver der bruges til bevægelse) i hjerne, hjernestamme og rygmarv.
Ved ALS bliver kroppens muskler gradvist mindre og svagere. Med tiden opstår der problemer med kraft i arme og ben samt besvær med at synke og tale.
Sensoriske nerver, som har med følesansen i kroppen at gøre, påvirkes ikke ved amyotrofisk lateral sklerose.
Hvad er symptomerne på amyotrofisk lateral sklerose?
Starten på sygdommen varierer. De fleste får tiltagende svaghed i arme og ben, for senere at få vanskeligt ved at synke og tale. Hos andre starter det med besvær med at tale og synke.
De første symptomer mærkes oftest i et afgrænset område - fx i en hånd. De kan også starte mere diffust - fx i begge ben eller arme.
Efterhånden vil de fleste mærke, at stadig større områder påvirkes. Evnen til at bevæge sig og udføre aktiviteter i hverdagen aftager. Musklern
Tema ALS: Hopp i sikte vid fruktad sjukdom
Hon berättar att patienterna är testade genetiskt och man har inte funnit något samband med sjukdomsutvecklingen. Som behandlande läkare är hon intresserad av att kunna förutse hur snabbt enskilda patienters sjukdom kommer att utvecklas för att kunna anpassa sina insatser.
– För mig handlar det väldigt mycket om vården. Vi forskar på dessa patienter för att vi ska kunna förutspå hur deras sjukdomsutveckling kommer att bli. Patienter vars sjukdom går olika fort kommer med all säkerhet behöva olika behandlingar i framtiden, men nu handlar det mer om att försöka anpassa vården efter patienternas be hov.
Mycket av min forskning handlar om att identifiera biomarkörer för tidig diagnostik och att hitta prognostiska biomarkörer för att kunna säga vilka som kommer att ha en långsam utveckling och vilka som har en snabb, säger hon.
Och hon har nu lyckats ta fram ett paket med olika biomarkörer från hjärnröntgen, PET-kamera, gen analys, flera olika biomarkörer från ryggmärgsvätska och blodprov.
– När man har tio sådana här biomarkörer kan man bilda sig en bra uppfattning om hur det kommer att gå för patienten. Jag kan till vissa av mina pati
Att leva med ALS
Diagnosen ALS innebär en stor utmaning för dig och dina närmsta. Det är troligt att en mängd frågor dyker upp hos dig.
Vad händer härnäst? Vad måste jag tänka på?
Hur ska jag hantera alla förändringar? Var kan jag få hjälp?
På den här sidan hittar du praktisk information som främst riktar sig till patienter och anhöriga. Informationen har hjälpt andra patienter att hitta ett sätt att leva med konsekvenserna. Alla går sin egen väg. Något i texten kan eventuellt vara till hjälp för dig. Du avgör själv efter dina egna behov.
ALS – gradvis förlust av rörelseförmåga
ALS är en sjukdom med många ansikten. Alla som insjuknar upplever inte samma symtom eller samma förlopp. Hos någon börjar det med svaga ben och att man snubblar, hos en annan med svaga händer, hos andra med ett sluddrande tal eller andningsproblem.
Beroende på symtomen får patienter olika diagnoser av undertyper av motorneuronsjukdom (ALS, primär lateral skl
.