Underskott för staten ger ökad upplåning &#; statsskulden fortsatt låg
Efter tre år med överskott i statens budget har Sverige gått in i en period av underskott, enligt Riksgäldens senaste prognos. Underskotten medför ett ökat upplåningsbehov för staten, men statsskulden som andel av BNP förblir låg. Det framgår av en publicering från Riksgälden.
Budgetunderskott och ökande upplåning
Enligt riksgäldsdirektör Karolina Ekholm är ökningen i upplåningen nödvändig för att finansiera budgetunderskott och refinansiera lån som förfaller under Prognosen visar ett budgetunderskott på 78 miljarder kronor , vilket sedan väntas minska till 65 miljarder kronor och 35 miljarder kronor
De största påfrestningarna på årets budget kommer från breda utgiftsökningar samt ett betydande kapitaltillskott till Riksbanken. Framöver väntas dock budgetsaldot stärkas tack vare långsammare utgiftsökningar och ökade skatteinkomster.
Ekonomisk tillväxt och låg statsskuld
Trots underskotten förblir Sveriges statsskuld som andel av BNP låg. Riksgälden räknar med att skuldkvoten håller sig stabil på 17 procent av BNP fram till , en nivå som är låg både historiskt och i internationella jämförelser. Samtidig
Underskott f&#;r staten i januari
Pressmeddelande 7 februari
Statens betalningar resulterade i ett underskott p&#; 23,3 miljarder kronor i januari. Riksg&#;ldens prognos var ett underskott p&#; 31,3 miljarder kronor. Skillnaden mot prognosen beror fr&#;mst p&#; l&#;gre nettoutl&#;ning till myndigheter med flera.
Det primära saldot var 1 miljard kronor högre än prognos. Skatteinkomsterna var cirka 10 miljarder kronor högre än beräknat. De högre skatteinkomsterna beror till stor del på att slutregleringen för kommunalskatt avseende blev lägre än Riksgälden beräknat. Kommuner och regioner erhåller preliminära belopp i utbetalningar av kommunalskatt från staten. När inkomsterna för respektive kalenderår är fastställda regleras detta i en engångsbetalning, vilket sker i januari varje år. För kommunerna är det en omfördelning av inkomster från kommunalskatter mellan år. De högre skatteinkomsterna motverkades av att utbetalningarna från olika myndigheter var högre än beräknat.
Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter med flera var 6 miljarder kronor lägre än prognos. Det beror främst på högre inlåning från bland annat EU och Svenska kraftnät.
Räntebetalningarna på stat
Riksgälden räknar med ökat budgetunderskott
Efter tre år med överskott i statens budget följer en period med underskott, skriver Riksgälden i sin nya prognos för de kommande åren.
"I år tyngs statens budget främst av breda utgiftsökningar och ett kapitaltillskott till Riksbanken. Därefter stärks budgetsaldot när utgifterna växer långsammare och skatteinkomsterna ökar", skriver Riksgälden.
Underskotten innebär att statens upplåning ökar, men statsskulden som andel av BNP ligger kvar på en låg nivå. Riksgälden höjer emissionsvolymen av nominella statsobligationer och minskar samtidigt utbudet av realobligationer.
– Med ett budgetunderskott tillsammans med ett par större obligationslån som förfaller nästa år behöver vi öka upplåningen. Men sett över de kommande två åren blir ändå budgetsaldot gradvis starkare och Sverige kommer att ha en fortsatt låg statsskuld, säger Riksgäldsdirektör Karolina Ekholm.
Vida
Underskott f&#;r staten ger &#;kad uppl&#;ning
Pressmeddelande 28 november
Efter tre &#;r med &#;verskott i statens budget f&#;ljer en period med underskott, enligt Riksg&#;ldens nya prognos. Underskotten inneb&#;r att statens uppl&#;ning &#;kar, men statsskulden som andel av BNP ligger kvar p&#; en l&#;g niv&#;. Riksg&#;lden h&#;jer emissionsvolymen av nominella statsobligationer och minskar samtidigt utbudet av realobligationer.
– Med ett budgetunderskott tillsammans med ett par större obligationslån som förfaller nästa år behöver vi öka upplåningen. Men sett över de kommande två åren blir ändå budgetsaldot gradvis starkare och Sverige kommer att ha en fortsatt låg statsskuld, säger riksgäldsdirektör Karolina Ekholm.
Riksgälden räknar med ett budgetunderskott på 78 miljarder kronor , 65 miljarder kronor och 35 miljarder kronor I år tyngs statens budget främst av breda utgiftsökningar och ett kapitaltillskott till Riksbanken. Därefter stärks budgetsaldot när utgifterna växer långsammare och skatteinkomsterna ökar. Prognosen för budgetsaldot är något nedreviderad för och
I den makrobild som ligger till grund för saldoprognosen räknar Riksgälden med att den svenska ekon
.