I 3 kap. 9 § ÅRL definieras avsättningar som sådana förpliktelser som är hänförliga till räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår och som på balansdagen är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller den tidpunkt då de ska infrias. Avskrivningar och nedskrivningar får inte redovisas som avsättning.
Enligt 4 kap. 15 a § ÅRL ska avsättningar värderas så att de motsvarar den bästa uppskattningen av det belopp som kommer att krävas för att reglera förpliktelsen (se nedan).
Avsättningar omprövas varje balansdag och förändringen i avsättningen redovisas i resultaträkningen som en ändrad bedömning, dvs. under det år som den nya bedömningen görs.
Avsättningen får enbart minskas med sådana utgifter som ingår i balansposter. Skulle andra utgifter uppkomma, exempelvis till följd av en omstrukturering, ska dessa kostnadsföras.
Löpande bokföring
Avsättningar bokförs normalt enligt BAS i kontogrupp
Bokslut
Avsättningar utgör normalt en egen rubrik i balansräkningen enligt ÅRL bilaga 1.
K3-regler
Enligt punkt ska en avsättning endast redovisas om
företaget på balansdagen har en befintlig legal förpliktelse eller informell förpliktelse till följd
Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar – frågor, svar och exempel
Vad innebär en avsättning? Vad innebär en eventualförpliktelse? Hur ska dessa redovisas enligt K2 respektive K3? Detta är några exempel på de frågor som besvaras i detta blogginlägg.
Vilka avgränsningar har gjorts i detta blogginlägg?
Detta blogginlägg behandlar reglerna i BFNAR (K2) och BFNAR (K3). Beskrivningen i detta blogginlägg är på en övergripande nivå. För mer detaljer hänvisas till respektive regelverk. Detta blogginlägg behandlar inte avsättning för uppskjuten skatt. Mer om uppskjuten skatt finns här. Det finns fler delar som inte behandlas i detta blogginlägg, till exempel avsättningar för förlustkontrakt, entreprenadavtal, leasingavtal och ersättningar till anställda (till exempel pensioner).Vad innebär en avsättning?
Det finns några kriterier som ska vara uppfyllda för att en avsättning ska redovisas. Det ska vara en förpliktelse. Förpliktelsen ska vara hänförlig till innevarande eller tidigare räkenskapsår. Det ska på balansdagen vara säkert eller sannolikt att förpliktelsen behöver infrias. Däremot är en avsättning oviss vad gäller belopp eller vid vilken tidpunkt som fö
9 NOTER
Med anledning av EU-direktivets utformning får lagstiftaren och normgivaren inte kräva mer noter av mindre företag utöver vad som följer av direktivet. Detta innebär att för mindre företag blir det ingen större skillnad vad avser noter oavsett om företaget tillämpar K2 eller K3. Normgivaren kan däremot förtydliga vad vissa krav innebär. BFN har gjort det på olika sätt i K2 och K3. K3 kan därmed fortfarande sägas ställa lite högre krav än vad K2 gör.
Tillämpas K2 gäller enbart kraven i ÅRL för mindre företag. Vissa val som gjorts inom ramen för reglerna behöver företaget däremot upplysa om.
Tillämpas K3 av ett mindre företag gäller i grunden samma som i K2. K3 innehåller däremot vissa förtydliganden avseende innehållet i en del noter som leder till att mer information krävs om K3 tillämpas. Dessutom finns krav i K3 på att informationen som lämnas ska vara begriplig, tillförlitlig, relevant och väsentlig (se punkt ). Dessa krav kan medföra att företagen måste lämna mer upplysningar än de som anges direkt i lag och K3.
Noter som avser koncerner eller större företag berörs endast i mindre omfattning i kommentarerna till Srf konsulternas mallar.
Allmänna upplysningar
Å
Vid räkenskapsårets slut ska alla aktiebolag göra en årsredovisning. Hur den ska utformas styrs av de så kallade K-regelverken som tagits fram av Bokföringsnämnden. K3 måste användas av alla större företag– men kan också passa mindre företag.
Vad är K3?
K3 är ett regelverk för redovisning som används av företag som följer årsredovisningslagen. Det innehåller detaljerade regler för hur företag ska värdera tillgångar, skriva av dem över tid och vilken information som måste finnas i årsredovisningen. Till skillnad från det förenklade K2-regelverket ger K3 fler möjligheter att anpassa redovisningen, men ställer också högre krav.
K3-regelverket är mer flexibelt
Där K2 är regelbaserat är K3 principbaserat. Det innebär att det finns mer utrymme för tolkning och individuella bedömningar i K3 än i K2.
K3-regelverket kostar mer
Det krävs mer kompetens att ta fram en årsredovisning enligt K3. Och eftersom det krävs mer administration kommer det också att kosta mer.
K3-regelverket ger en mer rättvisande bild av företaget
K3 ger en mer komplett och rättvisande bild av företaget än K2. Om det finns finansiärer eller andra externa intressenter kan de kräva den mer utförliga årsredovi
.