Handla med optioner
Att köpa köpoptioner eller säljoptioner
En option är ett instrument som kan användas för att skydda aktieinnehav och sänka risk i en portfölj, vilket kan kallas för hedge efter engelskans skydd. Vanligt förekommande är aktieoptioner och indexoptioner
En köpt köpoption (call option) eller köpt säljoption (put option) ger innehavaren av optionen:
- under en förutbestämd tidpunkt
- till ett på förhand bestämt pris
- rättighet, men inte skyldighet, att köpa eller sälja en aktie (den underliggande tillgången)
För den rätten att antingen köpa eller sälja underliggande aktie på slutdagen får innehavaren av optionen betala en premie till den som utfärdar optionen.
Utfärda köpoptioner eller säljoptioner
Som motpart till en köpare av optioner finns utfärdare av optioner. Man brukar också använda ordet ställa optioner.
Utfärdaren av optioner, dvs den som ställer ut och säljer optioner, har skyldighet att antingen köpa eller sälja underliggande aktie på lösendagen för optionen. För den risken som optionsutfärdaren tar erhålls en premie vid utställandet av optioner.
Kom ihåg att som ut
The stock market is volatile enough, but some traders want extra volatility through options. SPY puts allow traders to benefit from short-term downward pressure in the market. Some traders use these derivatives to hedge their portfolios while others use them to speculate the market's future movements.
Buying SPY puts is a bit more complex than buying SPY. Before buying put options, You must know additional details, such as strike prices, expiration dates, and other factors. This guide will show you how to buy SPY puts. And if you are looking to learn more check our guide on how to trade momentum with options.
SPY ETFs Explained
SPDR S&P ETF, often referenced by the ticker SPY, is an exchange-traded fund that tracks the Standard & Poor Index (S&P ).
This index includes large and mid-cap U.S. stocks in multiple sectors but overweight in technology.
SPY replicates the performance of the S&P Index. Instead of buying individual shares, you can buy a unit of SPY. Thus, your market exposure will be the same but your fees will be lower. SPY fees are very low at % annually.
Alternatives to SPDR S&P ETF (SPY)
The SPDR S&P ETF (SPY) is a popular choice for
Enstegstätad fasad
Putsning görs traditionellt på en fasad med luft och dräneringsspalt bakom. Från talet har putsning utan denna spalt gjort i så kallad enstegstätade fasader, där putsen (vanligen så kallad organisk tunnputs som stänger inne fukt) har påförts direkt på isoleringen (EPS vanligen), som i sin tur sitter utanpå gipskivor monterade på en träregelstomme. Dessa fasader har visat sig lätt få fukt- och mögelskador.[1][2][3] Problemen med enstegstätade fasader, EIFS (Exterior Insulation and Finishing System), uppmärksammades i USA och Kanada under talet, se Engelska Wikipedias EIFS-artikel. År kom den Amerikanska byggnormen IRC (International Residential Code) att börja kräva ett tätskikt bakom isoleringen.[4][5]
Systemet med puts på isolering utvecklades i Tyskland under och talen för att användas som tilläggsisolering av murade hus. I samband med energikrisen i början av talet tilläggsisolerades många svenska hus av lättbetong eller tegel på detta sätt. Men då var det hård mineralull med tjockputs och det användes för tilläggsisolering av tegelmurverk eller lättbetong, material som är okänsliga för fukt.[6]
Myresjöhus använde konstruktionen när d
Puts
Puts är ett tunt ytskikt av bruk på till exempel byggnader, invändigt och utvändigt. Putsen, putsbruket, har använts som fasadmaterial sedan antiken. Putsens syfte är att hålla ihop konstruktioner, skydda den bakomliggande väggen samt att ge en vacker yta.
Putsade fasader är kända sedan medeltiden i Norden och förekommer fortfarande vid nybyggen. Anskaffningskostnaden är relativt hög, men i stället står sig fasaden med normalt underhåll i minst femtio år vilket kan försvara anskaffningskostnaden.[1]
Putsbruk består av bindemedel, ballast och vatten. Ballasten är vanligen sand, bindemedlet är olika proportioner av till exempel cement, gips, kalk eller plast. Putsbruk delas in i hållfasthetsklasserna A–E, där A är hårdast och E mjukast. Det som avgör hårdheten i vanlig fasadputs är blandningen cement/kalk. B- och C-bruk är idag vanligast vid putsning. D och E används främst till äldre byggnader.
Olika sorters puts
De olika sorterna av putsbruk kan klassas utifrån hårdhet från A till E, där A är den starkaste varianten. Putsbruk består av bindemedel, vatten och ballast och eventuella tillsatser. Ballast kan vara allt ifrån
.