Gjuta platta under timmerhus

Gjuten betongplatta

För nya hus är betongplattan den vanligaste grunden. Det är en platta som gjuts direkt på plats och som ger bra stabilitet. Det är dessutom förhållandevis billigt att gjuta platta på mark. Det krävs en del förarbete eftersom marken först måste jämnas till och dräneras. Finns det berggrund där betongplattan ska vara måste den först sprängas bort.

Fördelar med betongplatta:

• Förhållandevis billigt alternativ
• Ger en solid betonggrund
• Går att gjuta in värmeslingor för att få golvvärme
• Radontät
• Huset hamnar i marknivå (sockeln är cirka 10 – 15 centimeter hög)
• Arbetet är relativt enkelt, så länge som det inte är berg där plattan ska stå

Nackdelar med betongplatta på mark:

• Svårt att åtgärda eventuella problem. Eftersom plattan är gjuten är det svårare att komma åt rör som är ingjutna i betongen.
• Höga krav på isolering. Eftersom betongplattan står direkt på marken är det viktigt att isolering och dränering fungerar optimalt. Blir betongen blöt är det svårt att få den torr när huset väl är på plats.
• Behöver lång torktid. Efter att plattan är gjuten måste den torka i flera veckor innan husbygget k
  Källa till artikeln: Tjällden AB

  Det som skiljer timmerhus från andra hus när det kommer till husgrunder är att man bör göra ganska nogranna beräkningar på laster för huset.
  Detta då husets timmerstockar kan väga en hel del.
  Det som gör att huset väger mycket är dels de timrade stockarna men även taket som måste vara ganska tungt. Detta för att pressa ihop husets timmerstomme. Ett timrat hus väger betydligt mer än ett hus som byggs traditionellt med träreglar eller liknande.

  Men med rätt dimensionering av husgrunden så kan man använda vilken grundteknik man vill.

  • platta på mark grund
  • krypgrund och torpargrund/li>
  • plintgrund
  • källargrunden

  Torpargrunder och krygrunder för timmerhus

  Torpargrunder är den vanligaste grundtekniken för timmerhus. Det finns fler anledningar till det.
  

  • torpargrunden är billigare
  • tyngden kommer mestadels från laster ner genom timret och tas upp bra med en krypgrund

  Om du är intresserad av mer generell information om torpargrunder och krypgrunder så läs denna artikel om hur du bygger krypgrunder.

  Betongplatta på mark för timmerhus

  Ofta bygger man ett timmerhus på en krypgrund. Men om man vill bygga ett timmerhus på en platta och ändå

  Rådfråga mig gärna om grund till timmerhus

  Denna artikel behandlar hur du ska tänka när du vill välja husgrund till ditt timmerhus. De vanliga grunderna är betongplatta och någon form av balkgrund.

  Navigera i artikeln nedan genom att klicka på länkarna

  Vad är speciellt med timmerhus för val av grund?

  Timmerhus är ganska tunga. Därför är det viktigt att du tar reda på lasterna från timmerstugan/timmerhuset som grunden behöver ta upp.

  Betongplatta som grund för timmerhus

  Med en betongplatta får du en lägre grundsockel. Dvs du kan ha en högre invändig höjd i timmerhuset om du har begränsningar i tillåten nockhöjd.

  Läs mer om betongplattan här.

  Grund till timmerhus med bärande bjälklag

  När du har ett bärande bjälklag så fungerar en platta sämre.
  Då är följande grunder vanliga

  Markarbetet

  Markarbetet skiljer sig mellan de olika grundtyperna. Dvs det skiljer sig mellan grunder som bygger på grundbalkar (hybridgrunden resp krypgrunden) såsom respektive betongplatta. Betänk tjälen som finns i Sverige. Eftersom timmerhus ofta är för fritidshus så är de inte alltid uppvärmda. Om du inte har ett hus som värms upp på vintern så måste du , för alla grunderna, gå ner till tj

  Vimpan skrev:

  Jag skippade plast, la markduk, singel, cellplast, armering+vb golvvärme och sen gjutning. Golvet är 3cm tjockt plankgolv

  Fint! Din konstruktion kan aven bli problemfri (oavsett va tidigare författare i tråden säger) om markförhållanden är gynnsamma.
  Så att man ökar risken för syllröta gör inte att syllen kommer ruttna per automatik.
  
  Vi har utgrävd och uppvärmd källare i ett timmerhus från , som står på 21m djup postglaciär lermark. Vi har oventilerad torpagrund runt källaren som timmerhuset står på. Egentligen väldigt bra förhållanden för att få en rutten syll eftersom källaren värmer upp all fukt i jorden under torpagrunden och fuktiga luften har ingenstans att ta vägen. Men syllen är original överallt förutom 1m där det förr va en köksbänk med en läckande rörkoppling som skapade röta. Allt golvbjälklag byttes dock ut på talet men vad jag kan se så är det inte en tillstymmelse till fuktangrepp på dessa efter 90år.
  
  Tillråda på detta så satte man även tegel utanpå hela fasaden på talet någon gång och spritputsade huset. Det finns ingen luftspalt mellan tegel och timmer.
  
  Till mitt försvar så har jag dock inte gjort några av dessa ombyggnationer själv

  .