Den tveklöst vanligaste orsaken till ascites är levercirros, den därnäst vanligaste är malignitet i lever och/eller peritoneum samt högersidig hjärtsvikt. Inför ställningstagande till terapi måste genesen till patientens ascites klargöras. Detta kräver som minimiåtgärd en diagnostisk laparocentes med analys av albumin och totalprotein i ascitesvätskan, samt analys av S-albumin för jämförelse. Det som pekar mot levercirros är förhöjda leverprover inklusive ofta förhöjt INR och tecken till cirros på ultraljud eller datortomografi av levern. Malignitet kan misstänkas vid normala leverprover och högersvikt som orsak till ascites vid grav hjärtsvikt.
Spontan bakteriell peritonit
Vid misstanke om spontan bakteriell peritonit (SBP) i form av infektionstecken eller oförklarad allmänpåverkan/systempåverkan (njursvikt, encefalopati, uttalad hypotoni etc) - OBS att buksmärtor kan saknas helt och för det mesta endast föreligger i ett sent skede vid svår peritonit. Det är av stor vikt att upptäcka SBP innan den ger svåra symtom då prognosen i så fall är avsevärt sämre. Det skall alltid tas prov för total-LPK i ascitesvätskan, med differentiering i poly/mono, samt bedsideprov från ascites
Ascites
Ascites uppkommer på grund av portal hypertension i kombination med en störning i det hormonella systemet inkluderande renin-angiotensin
(66).
Ascites kan kompliceras av:
- hyponatremi
- spontan bakteriell peritonit
- hepatorenalt syndrom
- recidiverande ascites
- refraktär ascites.
Utredning
Patienterna har subjektiva besvär av ascites såsom buksvullnad vilket är ofarligt om det inte ger andningspåverkan. Navelbråck kan uppstå liksom bensvullnad.
Palpation/perkussion är en tillförlitlig metod för att upptäcka ascites. Fynden kan dock vara svårvärderade vid samtidig obesitas.
Buksmärta och/eller ömhet vid palpation av buken kan bero på buksvullnaden i sig men även inflammation, till exempel på grund av spontan bakteriell peritonit. Ultraljud, som är den säkraste och mest känsliga metoden, är ofta onödigt för enbart diagnos av ascites. Diagnostisk laparocentes ska alltid utföras vid misstanke om ascites, och vid klinisk försämring varvid man bestämmer LPK (poly/mono) och odli
Ascites
Abnormal build-up of fluid in the abdomen
Medical condition
| Ascites | |
|---|---|
| Other names | Peritoneal cavity fluid, peritoneal fluid excess, hydroperitoneum, abdominal dropsy[1] |
| The abdomen of a person with cirrhosis that has resulted in massive ascites and prominent superficial veins | |
| Pronunciation | |
| Specialty | Gastroenterology |
| Symptoms | Increased abdominal size, increased weight, abdominal discomfort, shortness of breath[3] |
| Complications | Spontaneous bacterial peritonitis, hepatorenal syndrome, low blood sodium[3][4] |
| Causes | Liver cirrhosis, cancer, heart failure, tuberculosis, pancreatitis, blockage of the hepatic vein[4] |
| Diagnostic method | Physical exam, ultrasound, CT scan[3] |
| Treatment | Low-salt diet, medications, draining the fluid[3] |
| Medication | Spironolactone, furosemide[3] |
| Frequency | >50% of people with cirrhosis[4] |
Ascites (;[5]Greek: ἀσκός, romanized:&#;askos, meaning "bag" or "sac"[6]) is the abnormal build-up of fluid in the abdomen.[1] Technically, it is more than 25 ml of fluid in the peritone
Ascites är en ansamling av vätska i buken. Det uppstår ofta som ett resultat av cirros, en leversjukdom. Prata med din vårdgivare om du har cirros och märker att du går upp i vikt väldigt snabbt. Din leverantör kommer att prata med dig om behandlingar, som ofta inkluderar en diet med låg salthalt.
Översikt
Vad är ascites?
Ascites (ay-SITE-eez) är när för mycket vätska ansamlas i buken (magen). Detta tillstånd inträffar ofta hos personer som har cirros (ärrbildning) i levern.
Ett vävnadsark som kallas bukhinnan täcker bukorganen, inklusive mage, tarmar, lever och njurar. Peritoneum har två lager. Ascites uppstår när vätska ansamlas mellan de två lagren.
Vilka är riskfaktorer för ascites?
Att ha ett tillstånd som orsakar cirros gör att du löper större risk att utveckla ascites. Dessa villkor inkluderar:
- Icke-alkoholassocierad fettleversjukdom.
Hepatit B.
Hepatit C.
Alkoholmissbruk.
- Autoimmun hepatit.
- Genetiska leversjukdomar som hemokromatos, Wilsons sjukdom och alfaantitrypsinbrist.
Andra tillstånd som kan leda till ascites inkluderar:
Hjärtsvikt.
Njursvikt.
Cancer i organen i buken och bäckenet.
- Infektioner.
Hur vanligt är ascites?
Vätskean
.