Vad är karensdag och karensavdrag?
Karensavdrag är ett avdrag som din arbetsgivare gör på din sjuklön när du är hemma från jobbet på grund av sjukdom. Avdraget motsvarar 20 procent av den sjuklön du får under en genomsnittlig arbetsvecka. Karensavdraget har ersatt det som tidigare kallades karensdag, som innebar att du inte fick sjuklön under din första sjukdag.
Vilka regler gäller för karensavdraget?
När du är sjuk och stannar hemma från jobbet, ska arbetsgivaren betala ut sjuklön till dig. Sjuklönen motsvarar 80 procent av den lön du har när du arbetar.
Från denna sjuklön gör arbetsgivaren också ett karensavdrag. Karensavdraget är 20 procent av sjuklönen som du får för en genomsnittlig arbetsvecka. För en heltidsanställd innebär det alltså att du inte får någon sjuklön för den första arbetsdagen som du är sjuk.
Exempel! Anna arbetar heltid med en veckolön på 4 kronor. Hennes sjuklön är då 3 kronor i veckan (4 kr x 0,8). När hon blir sjuk beräknas karensavdraget på följande sätt: 3 kr x 0,2 = kr. Alltså dras kronor av från hennes sjuklön för den period som hon är sjuk.
Ditt karensavdrag beräknas alltså utifrån hur mycket du arbetar i genomsnitt under en veck
Kakor på Försäkringskassan
Vad händer om man är sjuk länge?
Om du är sjuk en längre tid hjälper en handläggare dig med allt som rör din sjukpenning, som till exempel att planera för hur du ska komma tillbaka till jobbet.
Om du behöver stöd för att komma tillbaka till jobbet så ska din arbetsgivare hjälpa dig. Det kan till exempel vara så att du behöver kortare arbetsdagar eller andra arbetsuppgifter, antingen tillfälligt eller permanent.
Om du behöver mer stöd kan du få rehabilitering på din arbetsplats. Det kan till exempel vara att du tränar på vissa arbetsuppgifter för att få tillbaka din arbetsförmåga. Under den tiden kan du få rehabiliteringspenning. Beloppet är samma som sjukpenningen.
Försäkringskassan ska bedöma din arbetsförmåga och inte din sjukdom. Under de första 90 dagarna har du rätt till sjukpenning om du inte kan utföra ditt vanliga arbete, eller ett annat tillfälligt arbete, hos din arbetsgivare.
Efter 90 dagar har du rätt till sjukpenning om du inte kan utföra något arbete alls hos din arbetsgivare. Du har också rätt att söka ett annat arbete med bibehållen sjukpenning. Försäkringskassan kan då erbjuda dig ett möte med Arbetsförmedlingen där du kan få mer
Kakor på Försäkringskassan
De första 14 dagarna som din medarbetare är sjuk och inte kan jobba ska du bedöma om hen har rätt till sjuklön och betala ut det. Du ska be medarbetaren om ett läkarintyg efter 7 dagar.
Sjukanmäl medarbetaren
Om medarbetaren blir sjuk ska hen sjukanmäla sig till dig den första dagen som hen är sjuk. Om medarbetaren är sjuk längre än 14 dagar ska hen ansöka om sjukpenning från Försäkringskassan. Du som arbetsgivare ska då göra en sjukanmälan till Försäkringskassan. Det gör du helst redan dag 15 men senast dag 21 i medarbetarens sjukperiod. Utan din sjukanmälan kan hen inte ansöka om sjukpenning.
Betala ut sjuklön
Om din medarbetare är sjuk och inte kan jobba ska du bedöma om hen har rätt till sjuklön. Medarbetaren har rätt till sjuklön om hen inte klarar av sitt vanliga jobb eller andra tillfälliga arbetsuppgifter, helt eller delvis. Du betalar sjuklön i 14 kalenderdagar. Från sjuklönen ska du göra ett karensavdrag.
Om medarbetaren är sjuk längre än 7 kalenderdagar ska hen lämna ett läkarintyg dag 8 för att få fortsatt sjuklön.
Sjuklön
Karensavdrag
Om din medarbetare inte kan ta sig till jobbet
Om medarbetaren kan jobba trots sjukdo
Viktigt att sjukanmäla
Lägre krav på studieresultat
Vi räknar bort de veckor som du varit sjuk när vi prövar dina studieresultat. Det innebär att kravet på studieresultat blir lägre. Även om du inte varit frånvarande så länge, kan frånvaron ändå påverka när CSN prövar dina studieresultat. Därför är det viktigt att du alltid anmäler sjukdom till Försäkringskassan.
Veckorna räknas inte som använda
CSN räknar inte de veckor du har varit sjuk som använda med studiemedel, så du kan ta igen studierna senare.
Lånedelen skrivs av från och med a sjukdagen
CSN kan skriva av lånedelen i studiemedlen efter 30 dagars karenstid. Det innebär att om du är sjuk i mer än 30 dagar behöver du inte alltid betala tillbaka det lån du får från och med sjukdag Om du är sjuk mer än en gång inom 20 dagar får du inte någon ny karenstid.
Du får inte studera under din sjukperiod
Tänk på att du inte får studera alls under din sjukperiod. Om du får godkända studieresultat under en godkänd sjukperiod kan det innebära att vi kräver tillbaka de studiemedel som vi har betalat ut till dig. Det kan också innebära att du inte omfattas av trygghetsreglerna som sjukskriven, du får då inte ett lägre resultatkrav
Får jag a-kassa om jag är sjukskriven?
Nej, du får inte a-kassa om du är sjukskriven. Du kan däremot få rätt till sjukpenning från Försäkringskassan i stället. Blir du sjuk under din arbetslöshet ska du fylla i det på din tidrapport och sjukanmäla dig till Försäkringskassan för att kunna få sjukpenning. Misstänker du att du kommer att vara sjuk under en längre tid ska du även avanmäla dig hos Arbetsförmedlingen och bara ta ut sjukpenning.
A-kassan kan undanta sjukskrivning
Alla a-kassor tillämpar samma regler gällande a-kassa om du är sjukskriven. Det innebär att du inte kan få sjukpenning och a-kassa för samma tid, oavsett vilken a-kassa du är med i. Däremot kan sjukskrivning tas hänsyn till gällande krav för ersättning från a-kassa om du blir arbetslös senare.
Sjukdom före arbetslösheten
Den ersättning du får från a-kassan baseras på din tidigare lön och antal arbetade timmar under de 12 månader innan du blev arbetslös (den så kallade ramtiden). Har du varit sjuk i hela kalendermånader får du hoppa över de månaderna när ersättningen beräknas och på så sätt förlänga ramtiden. Det gäller även om du är sjukskriven på 75 eller 50 procent.
Den längsta tiden du får hoppa öve