Naturbetesmarker
Naturbeteskött – en grön produkt med många mervärden
Naturbetesmarkerna tillhör våra allra mest artrika marker. För att behålla sin mångfald av växter och djur, måste de betas. Köttet från betande djur är inte bara av hög kvalitet – det har också bidragit till att bevara den biologiska mångfalden och hålla landskapet öppet. Detta ger naturbeteskött ett viktigt mervärde.
Naturbetesmarker är bland de mest artrika miljöerna i Sverige och världen. De har en unik mångfald av växter, insekter, fåglar, fladdermöss, lavar och svampar. I en naturbetesmark kan det finnas så mycket som 40 växter per kvadratmeter. Men idag finns mindre än 5 procent av naturbetesmarkerna kvar jämfört med mitten av talet. Igenväxning och bristande skötsel hotar många arter, inte minst dagfjärilar och andra pollinatörer. Detta vill WWF ändra på!
Utökat samarbete för mer naturbete
WWF och Sveriges största konsumentförening, Coop Östra, växlar upp samarbetet för att restaurera naturbetesmarker och öka tillgången på certifierat naturbeteskött. Närmare hektar naturbetesmarker ska restaureras i Uppland, Södermanland och Östergötland. Projektet ska också sprida kunskap om biologisk mångfal
Gynna mångfalden i ängs- och betesmarker
Därför är ängs- och betesmarker bra
Ängs- och betesmarker är viktiga för att de
- har rika natur- och kulturmiljövärden
- är en viktig resurs för jordbruket som varken kräver plöjning, gödsling eller insådd av gräs för att producera foder
- gynnar nyttoinsekter som sköter pollinering och ser till att det blir färre skadedjur.
Sköt dina ängs- och betesmarker för att bevara mångfalden
Ängs- och betesmarker är beroende av betesdjur och därmed även av människor. Om inte ängs- och betesmarkerna sköts minskar artrikedomen av växter och djur.
Gör så här för att gynna växter och djur på dina marker:
- Ha mer extensivt bete på friska och torra marker.
- Ha ett högt betestryck för att få en lågväxt växtlighet och ett tunt fjolårsgräs på fuktiga marker.
- Ha sent betessläpp på tidigare slåtterängar så att blommorna hinner blomma och fröa av sig.
- Samarbeta genom att låna in djur eller erbjuda sommarbete för hästar.
- Om du har brist på betesdjur kan du i vissa fall röja på markerna och vid landskapselement.
Du får inte plöja, harva, gödsla eller använda växtskyddsmedel i ängs- och betesmarker.
Du kan få råd om hur du kan sköta dina betesmarker
Jordbruksmark
Jordbruksmark är sådan mark som används, eller nyligen använts för jordbruk, främst åkermark och betesmark, men även ängsbruk. Definitionsskillnaden mellan åkermark och annan mark anges inom EU som att åkermark ska kunna plöjas. Inom naturvård räknas även småbiotoper i anknytning till sådan mark som jordbruksmark, till exempel dikesrenar, alléer, åkerholmar och märgelgravar.
Historiskt har människans jordbruksverksamhet, med betes- och slåtterängar, påverkat den biologiska mångfalden positivt, medan den allmänna miljösituationen påverkats i måttlig utsträckning. Andelen öppen jord var mindre, vilket även gav mindre erosion. Det moderna samhällets jordbruk med gödsling, bekämpningsmedel och större andel öppna marker har bidragit till mindre biologisk mångfald, övergödning och ökad erosion, som urarmar det övre täcket av bördig jord.
Officiell statistik om jordbruksmark
I den officiella statistiken betraktas jordbruksmarken som summan av åkermarken och betesmarken. I FAO:s databas publiceras statistik om jordbruksmarken i världen under kategorin Resources och underkategorin Land. I Eurostats databas publiceras statistik om jo
Betesmark
Betesmark är framför allt sådan jordbruksmark som används för bete åt främst nötkreatur, får, getter och hästar. Andra djur, domesticerade eller vilda, som fordrar betesmarker, är bland andra åsnor, vattenbufflar, jakar, alpackor, lamor, kameler, dromedarer och strutsar.
För husdjurens bete i Sverige har sedan gammalt använts skogs-, hag- och strandmark samt fjällmark för renar.
Beskrivning
Hagmark som betesmark kan vara en äng som inte brukas till annat än bete eller en odladvall efter att vallväxternaskördats. Betesdjuren bidrar samtidigt med naturlig gödsling av marken. Betesmarken kan vara en inhägnad hage.
Betesmarker är en del av kulturlandskapet och ingår i ett rikt odlingslandskap, ett av de 16 nationella miljömålen som antogs av Sveriges riksdag Det svenskaNaturvårdsverket skiljer i stora drag på naturbetesmark och kultiverad betesmark. Bruk och skötsel av betesmarker omfattas av Europeiska unionensjordbruksstöd, som i Sverige administreras av Statens jordbruksverk. Stöd kan utgå både som gårdsstöd och miljöersättning beroende på hur marken brukas. Gårdsstöd utgår till all brukad jordbruksmark som har
.