Bildspråk i text

Lista med exempel på stilfigurer och hur man använder dem

Stilfigur

Definition

Exempel

AllitterationUpprepning av inledande konsonanter i början av ord.”frihetens fältrop”, Kata Dahlström.AllusionAnspelning på något som förstås av dem med gemensamma referensramar, ofta kända citat eller dylikt."Harry Potter – med rätt att skrämmas”, Dagens Nyheter, citerat av Per Lagerholm.AnadiplosEtt ord eller flera upprepas i början av ett led efter att ha avslutat föregående led.”Du vill ju stanna, stanna tills jag själv måste gå”, Harriet Löwenhjelm.AnaforEtt ord eller flera upprepas i början av ett led.”Tag det rätta – tag Cloetta”, CloettaAntanaklasTvå eller flera ord med samma stavning men skilda betydelser används i närhet till varandra.Filenlåg i filen – om de skulle syfta på olika fenomen, ”nagelfilen låg i mejeriprodukten” eller ”verktyget låg i körfältet”.AntiklimaxNär en stegring avbryts och kontrasteras med ett led som ger en förminskande effekt.”Detta har pågått i åratal, i århundraden, åtminstone ett par dagar”, Per Lagerholm.AntimetabolSamma ord byter (semantisk) innebörd från ett led till ett annat. S

Bildspråk kan användas som ett poetiskt eller humoristiskt grepp. Det stimulerar fantasin och hjälper oss att se världen från ett nytt perspektiv. Bildspråk finns både i skönlitteratur, i sakprosa och i vardagsspråk.

I skönlitterära verk kombinerar författare ofta bildspråk med person- och miljöbeskrivningar. Det förstärker en persons egenskaper eller får miljön att framträda på ett annorlunda sätt. I texttyper som krönika eller debattartikel använder skribenten sig gärna av vardagsbetonat bildspråk. Syftet är att skapa inre bilder till läsaren och igenkänningsfaktor.

I lyrik förekommer det mycket bildspråk. Det finns många klassiska liknelser inom poesin, till exempel röd som en ros,ljuv som en sommardag eller darra som ett asplöv.

En metafor är bildspråk. I en metafor sätter man samman två saker som inte självklart hör ihop, till exempel ”han är en korkskalle”. Den grekiska filosofenoch vetenskapsmannen Aristoteles var den första som betecknade detta fenomen som en metafor.

En liknelse påminner om metaforen. Skillnaden är det jämförande som eller liksom, till exempel: &#;Han vräkte i sig mat som en utsvulten varg.&#;

Rosen används ofta som metafor för kär

Ton och ordval

Ibland kan du avgöra en persons åsikt om ett visst ämne, föremål, idé eller till och med en annan person - inte genom vad de säger, utan genom hur de säger det. De ord en talare eller författare använder för att beskriva och kommunicera något till andra, deras ordval eller diktion, visar deras inställning eller ton. Även om du kanske inte vet det, berättar sättet du beskriver något ofta ytterligare information för andraom vad du tycker.

Många talare, författare och mästerkommunikatörer har lärt sig att välja sina ord med omsorg när de kommunicerar en idé för att vara så effektiva som möjligt med sitt budskap. Ordval, även känt som diktion, är viktigt för att kommunicera rätt ton och påverka din publik.

Se även:Bågmått: Betydelse, exempel och formel

Ton och ordval Betydelse

Ton och ordval, eller diktion, är specifika stilval som skribenter använder när de skriver en text för att förmedla sitt budskap på ett effektivt sätt.

Den ton är författarens inställning till ämnet eller till och med en karaktär i en roman.

Val av ord , eller diktion, syftar på författarens specifika ord, bildspråk och figurativa språk för att förmedla den aktuella to

Diktanalyser

Inom skönlitteratur är lyriken för många den mest svårtillgängliga genren. Som läsare kan det många gånger vara svårt att förstå innebörden av dikter. Medan äldre dikter kan ha ett delvis ålderdomligt språk och referenser som är inaktuella för nutida läsare kan de moderna dikternas innehåll vara förtätat och dunkelt.

För att finna ingångar i dikter kan diverse metoder användas varav några är dessa:

  • Referat (redogörelse av diktens yttre innehåll, beskrivs ett händelseförlopp eller rör det sig om reflexioner?)
  • Kontext ( att uppmärksamma tidsandan vid diktens tillkomst eller särskilda litteraturhistoriska sammanhang)
  • Stilnivå (såsom högstämd, filosofisk eller kanske en tillfällesdikt)
  • Budskap (skilj mellan öppet och dolt budskap)
  • Biografi (finns det nycklar till dikten genom kännedom om författarens liv?)
  • Referenser (särskilt i äldre lyrik förekommer ofta referenser hämtade från mytologin)
  • Intertextualitet (kan medvetna anspelningar till andra dikter misstänkas och hur kan dessa i så fall underlätta förståelsen för dikten?)  
  • Tematik (går det identifiera teman som är typiska hos författaren eller i poesi överlag?)
  • Motiv (har likheter med tema, men skiljer

    .