Liten karins fjortonde

Liten Karin är huvudpersonen i, och titeln på, en känd folkvisa som förekommer i bland annat Sverige (SMB 42) och Danmark (DgF ). Temat går tillbaka till legenden om helgonetKatarina av Alexandria.

Enligt folkvisan tjänar Liten Karin på kungens gård, där den unga kungen förälskar sig i henne och i tur och ordning erbjuder henne en grå häst med guldsadel, sin rödaste guldkrona, och slutligen halva kungariket. Karin avböjer alla förslag och föreslår istället att detta ges till den unga drottningen så hon själv kan gå med ära. Kungen sätter henne då i spiktunnan och låter sina småsvenner rulla runt henne i den. Karin blir därpå hämtad av två änglar och tagen till himmelen varpå kungen hämtas av två korpar som tar honom till helvetet.^[1]

Källor

Referenser

Vidare läsning

1. Och liten Karin tjente

På unga kungens gård;

Hon lyste som en stjerna

Bland alla tärnor små.

2. Hon lyste som en stjerna

Allt bland de tärnor små.

Och unga kungen talte

Till liten Karin så:

3. »Och hör du, liten Karin,

Säg vill du blifva min?

Grå hästen och gullsadelen

Dem vill jag gifva dig.»

4. »Grå hästen och gullsadelen

Jag passar inte på;

Gif dem din unga drottning,

Låt mig med äran gå.»

5. »Och hör du, liten Karin,

Säg vill du blifva min?

Min rödaste gullkrona

Den vill jag gifva dig.»

6. »Din rödaste gullkrona

Jag passar inte på;

Gif den din unga drottning,

Låt mig med äran gå.»

7. »Och hör du, liten Karin,

Säg vill du blifva min?

Mitt halfva kungarike

Det vill jag gifva dig.»

8. »Ditt halfva kungarike

Jag passar inte på;

Gif det din unga drottning,

Låt mig med äran gå.»

9. »Och hör du, liten Karin,

Vill du ej blifva min,

Så s

by Carl Johan Gustaf Snoilsky ( - )

Liten Karin

Language: Swedish (Svenska) 

Min Karin, nu dig visa glad som min gemål för land och stad. Ack, Herre Kung, din tjenstemö af skräck och ångest blott vill dö! Nu kring de ljusa lockars svall, den gyllne ringen fästas skall. Ack hur mitt hufvud bure sällt en blåklintskrans bland skördefält! Nu med de hvita fingrar små tag spiran med demanter på. Ack, hur jag såge mera lugnt ett ax, af klara droppar tungt! Nu sjunk i purpurkuddars famn hos mig i tronens trygga hamn. Min Kung, om lyckan vänder sig, min trogna famn skall skyla dig!

Text Authorship:

Musical settings (art songs, Lieder, mélodies, (etc.), choral pieces, and other vocal works set to this text), listed by composer (not necessarily exhaustive):

Researcher for this text: Emily Ezust [Administrator]

This text was added to the website:
Line count: 16
Word count: 92

"Heliga Katarina från Alexandria", A. de Corregio.

Åren gav folklivsforskaren Arvid August Afzelius () och historikern Erik Gustaf Geijer () ut Svenska folkvisor från forntiden. En senare upplaga av denna, Svenska folkvisor, utgiven , har jag införskaffat. Den är utgiven av Richard Bergström och Leonard Höijer. I denna upplaga presenteras balladerna i olika varianter i ett band. Dessa har sedan försetts med kommentarer i ytterligare ett band.

* * *

Balladerna har ofta en lång historia, och sjöngs fortfarande när de upptecknades, inte sällan i olika varianter på olika platser. Vi ska titta närmare på en av dem, nämligen den som i verket kallas "Liten Karin", och äger beteckningen

Den handlar om "liten Karin" som tjänar hos "unga kungen".

Kungen blir emellertid förtjust i Karin, trots att han redan har en drottning. Han försöker på allt sätt tubba Karin att bli hans, med alltmer exklusiva skänker och till sist med hot. Man anar att kungens mål i själva verket är att förmå pigan att ligga med honom. Karin viker icke, och ljuter således till sist döden när hon vägrar ge med sig. Jag återger den första varianten av balladen här:

Och liten Karin tjente