Stärkelse
Stärkelse, (C6H10O5), är en polysackarid[1][2] som är den vanligaste kolhydraten i födan. Det finns bland annat i potatis, bröd, pasta och ris. Stärkelse består av molekylkedjor av glukos som kan vara raka (amylos) eller grenade (amylopektin). När vädret är gynnsamt producerar växterna mer energi än vad de förbrukar; överskottet lagras då i form av stärkelse. Stärkelse kan brytas ned till glukosenheter igen med hjälp av enzymet amylas. Mellanprodukten i den reaktionen är maltos.
Glukosresterna är (liksom i maltos) bundna med så kallad α-bindning, till skillnad från cellulosa (och cellobios) som har β-bindning. Detta gör att polymerkedjorna i cellulosa blir långsträckta, medan stärkelsekedjorna blir mer böjliga och som nystan. Människan kan inte bryta ner cellulosa, då amylas endast bryter upp α-bindningar. Betande djur (kor, hästar etc) kan inte heller bryta ner cellulosa, men de bakterier som lever i deras matsmältningssystem tillverkar olika former av cellulaser som hydrolyserar β-bindningarna i cellulosan. Reaktionen går relativt långsamt och det är en av anledningarna till att idisslare har flera avdelningar i sina magar.
Stärkelse av olika ur
Livsmedelskemi
Livsmedelskemi är studier av reaktioner vid hantering, lagring, processning[1] och kemisk analys av livsmedel[2], såsom kolhydrater, fetter, proteiner, vitaminer, mineralämnen och vatten.
Kolhydrater
Kolhydraterna, som är den viktigaste energikällan, byggs upp genom växternas fotosyntes där också syre avges. Kolhydraterna bildar cellväggarna i växterna. Till kolhydraterna räknas socker, stärkelse och cellulosa. Människor kan tillgodogöra sig de två första medan cellulosa inte kan användas i människans matspjälkning. Idisslande djurarter har de speciella enzymer som kan bryta ned cellulosa till enklare sockerarter och kan därför använda cellulosans energi-innehåll.
Socker
Enkla sockerarter (Monosackarider)
Till de enkla sockerarterna hör glukos (druvsocker), fruktos (fruktsocker) och galaktos. De har alla formeln C6H12O6. Vid förtäring tas druvsocker upp i blodet utan att det först behöver omvandlas i kroppen. Detta gör att den energi som finns kan användas i högre grad än om energi först behöver förbrukas för omvandling. Av namnet förstår man att d
Bästa svaret
Stärkelse är en polymer av glukosmolekyler som är den vanligaste formen av lagring av kolhydrater i celler. [1] Stärkelse är också känt som limpulver inom restaurangbranschen. Formeln är (C6H10O5) n. Hydrolysen till disackaridstadiet är maltos. Den kemiska formeln är C12H22O Efter fullständig hydrolys erhålls monosackariden (glukos). Den kemiska formeln är C6H12O6. Stärkelse har två typer av amylos och amylopektin. Den förstnämnda är en icke-grenad spiralformad struktur; den senare består av 24 till 30 glukosrester änd-till-ände med a-1,4-glykosidbindningar och a-1,6-glykosidbindningar vid grenen. Amylos är blå i jod och amylopektin är lila-röd i jod. Detta är inte en kemisk reaktion mellan stärkelse och jod, vilket skapar en interaktion. Istället kan stärkelspiralens centrala hålighet rymma jodmolekylen och genom van der Waals-kraften bildar de två ett blåsvart komplex. Experiment har visat att jodmolekylen inte ensam blir stärkelsen blå. I själva verket är stärkelsens blå färg jodmolekylärjon (I3). Stärkelse är ett näringsämne som lagras i växter, lagras i frön och knölar och har högt stärkelseinnehåll i olika växter. Stärkelse kan betraktas som en polymer av
Strkelse
Till kolhydraterna räknas socker, stärkelse och cellulosa.
Vid fotosyntesen bildas energirikt druvsocker i större mängd än vad växterna behöver. Överskottet lagras som stärkelse. Stärkelsen består av flera hundra druvsockermolekyler, och de långa kedjorna är förgrenade. Det är bara de allra minsta stärkelsemolekylerna som kan lösas i kallt vatten, men i varmt vatten löses stärkelse och sväller till ett klister. Därför används stärkelse när man ska koka kräm och reda såser. Sädeskorn, potatis och ris är matvaror som innehåller mycket stärkelse .
Reagens p strkelse
När jodlösning droppas i en stärkelselösning eller på ett livsmedel som innehåller stärkelse, blir jodlösningen blå. Jod används som reagens på stärkelse.
Dextrin
Dextrin är vitgult, vattenlösligt klister, som bildas vid upphettning av stärkelse till grader. Leverglykogen är en form a
.